Hoppa till innehåll

Skola

Säfflepartiet strävar efter att skapa en likvärdig, högkvalitativ och trygg verksamhet på samtliga skolor i Säffle. Säffleborna ska ha rätten att fritt få välja skola, men vi strävar mot en situation där de inte ska behöva känna ett behov av att göra det – då samtliga skolor ska ha högsta tänkbara kvalitet.

Att detta kan vara en skolpolitisk vision säger en del om hur illa ställt det är med svensk skolpolitik, detta var nämligen mer eller mindre en självklarhet i vårt land för 30 år sedan.

För oss är det självklart att våra barn som spenderar en stor del av sin barndom i skolan också ska kunna känna sig trygga oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst.

Skolan är också kommunens bästa verktyg för att se till att nyanlända elever och barn till invandrare blir integrerade i Säffle och fullständigt införlivade i det svenska samhället.

Säfflepartiets skolpolitik i punktform:

  • Mer resurser till skolan
  • Skola ska finnas inom rimligt avstånd oavsett var i kommunen du bor – Nej till fortsatt centralisering
  • Avlasta lärarna genom fler kollegor men även annan skolpersonal såsom elevassistenter
  • Inför särskilda skolenheter för elever som behöver det
  • Alla elever ska kunna erbjudas frukost i skolan
  • Skolan bör erbjuda hjälp till självhjälp i form av exempelvis stresshanteringsmetoder
  • Skärpta krav på såväl privata som kommunala skolor
  • Låt skolprofessionen göra sitt jobb – politikernas roll är att skapa rätt förutsättningar för att det ska kunna ske

Bra skolor i hela kommunen

De senaste årtiondena har vi rört oss mot en centraliserad skolmodell där mindre skolor läggs ner och slås ihop. I Säffle har skolor lagts ner i de mindre orterna och ännu fler hotats med samma öde. Vi tror att det är fel väg att gå. Centrala megaskolor med långa pendlingsavstånd blir ingen vinst vare sig för barnens trygghet, lärarnas arbetsmiljö eller föräldrarna som hämtar och lämnar.

Säfflepartiet vill bevara och rusta de skolor som finns ute i kommunen istället för att centralisera.

Politikers roll i relation till skolprofessionen

Skolan ska inte vara en experimentverkstad för klåfingriga politiker, den ska styras av sin profession. Politikers ideologiska dogmatism har i många fall utgjort ett hinder för att möjliggöra för skolpersonal att kunna genomföra önskade och nödvändiga åtgärder. Politikernas primära roll ska, enligt Säfflepartiet, vara att understödja professionen snarare än att lägga sig i verksamheten allt för mycket.

Vår vision anges ovan. Vi är angelägna om att höja den samlade kvaliteten i alla kommunens skolor och göra dessa skolor likvärdiga i så hög grad som möjligt samt att stärka skolans möjligheter till att förverkliga en lyckad införlivningsprocess av nyanlända elever eller barn till invandrare.

Visionens genomförande är helt beroende av skolpersonalen, men också att vi från politisk sida har kapacitet att skapa de förutsättningar som krävs. Vår roll är att finnas till hands för skolpersonalen genom att skapa de ekonomiska och juridiska förutsättningar som behövs.

Skolan är inte en isolerad ö från samhället

Många av skolans problem beror inte enbart på skolpolitikens utformning. Skolan påverkas av det samhälle den är en del av.

När sociala problem i samhället ökar tycks det finnas en indirekt förväntan från makthavare att lärare ska vara kapabla att, utöver sitt läraryrke, exempelvis också agera socialtjänst, psykolog, förälder och polis. Istället för att utöka skolans personalstyrka för att kunna bemöta de behov som uppkommit tenderar politiker att hellre utöka antalet arbetsuppgifter för de redan anställda. Situationen blir givetvis ohållbar.

Säfflepartiet är därför öppna för att utöka skolpersonalen med den kompetens som nuvarande situation kräver, detta i syfte att avlasta lärarna så de kan fokusera på sina primära arbetsuppgifter.

Våra utökade satsningar på skolområdet möjliggörs genom besparingar på andra områden som exempelvis nej till skrytbyggesprojekt såsomdet 238 miljoner kronor dyra badhuset.

Extra resurser och personal till skolan

Det ökade trycket på lärarna vittnar om att det inte bara krävs fler lärare, det krävs även andra typer av personal i skolan som kan komplettera och avlasta den redan existerande personalstyrkan. Det kan röra sig om fler kuratorer, elevassistenter eller fritidsledare som kan gå in och komplettera de samhälleliga sociala behov som skolan inte är isolerad ifrån.

Vissa elever kanske inte har närvarande föräldrar på hemmaplan och därför svårare att klara sin utbildning jämfört med elever vars föräldrar varje dag sitter och hjälper sina barn med läxorna. Skolan måste vara kapabel att kunna möta varje individ med en fungerande strategi för dennes utbildning.

Tidigare i Sverige har det funnits en högre grad av homogenitet i synen på barnuppfostran, det finns inte längre i samma utsträckning. Barn uppfostras efter vitt skilda mönster och normer. Den splittrade synen på barnuppfostran ställer nya och högre krav på skolan.  Här måste skolan dels kunna vara en samlande punkt och förse varje individ med det som han eller hon inte får med sig hemifrån. Skolan måste också ha pedagogisk beredskap för att kunna möta elever med rätt sorts metod, anpassad efter elevens förutsättningar.

Avlasta den kommunala skolans elever och personal – Vi inför särskilda skolenheter för elever som behöver det

Säfflepartiet vill införa särskilda, separata, skolenheter för elever som har svårt att bete sig gentemot andra elever och personal. Vid de särskilda skolenheterna ska dessa elever kunna få tillgång till den typ av specialutbildad pedagogisk kompetens som krävs för att de ska kunna klara skolan samtidigt som de hindras från att förstöra för andra elever.

Detta är något som det funnits ett behov av länge men eftersom de andra partierna är bakbundna av sina respektive ideologiska dogmer så har de inte vågat föreslå denna åtgärd då det bryter mot deras satta paradigm.

Denna hållning anklagas för att peka ut vissa elever som problem. Det är en tragisk inställning och ett sätt för politikerna att slippa hantera problem i skolan. Att elever har olika förutsättningar är ingen nyhet. Vissa elever klarar sig bättre i skolan, andra klarar sig sämre. Vissa elever är stökiga, så att det till och med förstör för andra elever. Vissa elever utgör helt enkelt ett problem för andra elever – och sig själva. Detta måste man kunna erkänna om man ska klara av att lösa det problemet.

Eftersom de andra partierna värderar sitt anseende mer än skolans kvalitet har flertalet elever farit illa och de elever som inte kunnat sköta sig har blivit utan adekvata åtgärder och hjälp.

Säfflepartiet ser till skolans och kommunens bästa och är beredda att göra vad som krävs för att höja skolkvaliteten genom att stärka varje elev.

Säfflepartiets förslag på extra skolenheter skulle stärka tryggheten och resultaten för såväl de elever som blir placerade där men också för de elever som tidigare upplevde otrygghet eller på annat sätt blev störda i sin skolgång. Åtgärden skulle dessutom avlasta skolpersonalen då man istället har särskilda insatser som då kan fokusera på de elever som kräver lite extra.

Frukost

Säfflepartiet är öppna för att skolorna ska bjuda på frukost till eleverna. Tyvärr har klassklyftorna i samhället ökat och det är inte alla barn som får frukost hemma. Att bjuda på frukost behöver inte kosta särskilt mycket, men det kan bidra en hel del till elevens stärkta fokus och skolresultat och i sådana fall är det väl spenderade skattemedel. 

”Hjälp till självhjälp” – Låt eleverna lära sig praktisk psykologi

Säfflepartiet är öppna för att eleverna ska kunna erhålla kurser i praktisk psykologi, alltså inte läran om psykologi, dvs vilken psykolog som teoretiserade kring vad. Vi vill istället se att skolan kan erbjuda hjälp till självhjälp i form av ökad förståelse för hur människans psykologi fungerar, hur man kan hantera stress eller hur man strukturerar sina studier på bästa sätt. Den typen av kunskap skulle öka varje elevs förståelse för sig själv och för andra, något som skulle stärka både folkhälsan och resultaten.

Skolans segregering

Det ökade trycket på skolpersonalen har inte enbart med besparingar eller nedskärningar inom skolan att göra, det handlar också om större och mer övergripande samhällsproblem vars uteblivna lösningar spiller över på skolverksamheten. Skolkvaliteten kan därför inte helt förbättras om inte de större samhällsproblemen adresseras och löses i tillräcklig utsträckning.

Hit hör bland annat de senaste mandatperiodernas S- och M-regeringars fallenhet för att skapa sociala problem kombinerat med en mycket ansvarslös hållning i migrationspolitiken, där man saknat en strategi för hur man ska införliva nyanlända i det svenska samhället. Tvärtom, tycks dessa partier ha sett det som ett mål i sig att invandrade grupperingar inte ska införlivas i samhället, att det snarare är eftersträvansvärt att dessa grupper ska segregera sig i etniska, kulturella och religiösa enklaver. Kapitulationen från samhällskontraktet har förklätts i antirasistisk skrud trots att dess resultat förvärrat en redan infekterad situation och ytterligare cementerat ett vi och ett dem.

Den förda migrationspolitiken påverkar skolverksamhetens förutsättningar.

I kombination med det fria skolvalet har den förda migrationspolitiken resulterat i en extremt segregerad elevkomposition. På vissa skolor är runt 50 procent av eleverna antingen själva nyanlända eller barn till föräldrar med utländsk bakgrund. Det utgör ett mycket stort hinder för en fungerande integrationsprocess. Man måste mötas och interageras med majoritetskulturen för att kunna bli en del av den.

Skärpta kvalitetskrav på såväl privata som kommunala skolor

Säfflepartiet är inte enbart kritiskt inställda till privat skolverksamhet, vi är minst lika kritiska gentemot kommunal verksamhet. Om den kommunala skolan hade fungerat som den skulle hade inte de privata alternativen kunnat blomstra i den utsträckning de gjort. Det finns därför anledning att inta ett kritiskt perspektiv gentemot såväl kommunala som privata skolor.

Vi sällar oss således varken till vänstern eller högern på området, vi anser att båda sidor i debatten präglas alldeles för mycket av ideologisk dogmatism.

Vänstern vill stänga privata skolor utan tillräcklig hänsyn till konsekvenserna. Även om intentionen kan låta bra i teorin – att ha en likvärdig, offentligt styrd skola – så måste de politiska reformförslagens implementering fungera i praktiken också. Något blir inte bra bara för man vill det. Kommunen har inte tillräcklig kapacitet att kunna ta över samtliga elever från de privata skolverksamheterna, såvida det inte sker successivt och metodiskt under en längre period.

Utöver ordentlig konsekvensanalys saknas även en tillräcklig förståelse för varför föräldrar och elever väljer privata alternativ. Det handlar om ett bristande förtroende för det offentliga, man är orolig att kommunala skolverksamheter inte kan garantera högsta möjliga kvalitet.

Om man har för avsikt att stänga privata skolverksamheter måste man då först adressera grundproblemet, det är inte att människor kan välja, det är att människor känner ett behov av det.

Detta problem kan inte lösas om man inte förbättrar kvaliteten i den kommunala skolan.

Högerns friskoleförespråkare tycker tvärtom, fast är minst lika rabiata i att vidhålla sina ideologiska dogmer. Enligt dessa blir skolan nästan automatiskt bättre bara det finns fler alternativ. Deras ansvarslösa ”låt-gå-inställning” gentemot skolan är en av de främsta anledningarna till varför diverse avarter kunnat nästla sig in i svenska skolsystemet och sabotera och parasitera om vartannat. Idén om konkurrensens kvalitetshöjande effekt behöver inte vara fel ute, men då måste skolorna också kunna konkurrera på ett sätt som tvingar verksamheterna att vässa sig. Så ser inte verkligheten ut i dagsläget. Detta vill Säfflepartiet ändra på. Vi kommer skärpa kraven för att kunna öppna eller bedriva en skola i kommunen.